Wiki - samarbete för att lära

Det som började som ett test av ett intressant verktyg på nätet blev snart till en diskussion om vilken skola vi egentligen vill ha.  Spännande möjligheter, men också uppenbara brister i skolans värld, avslöjades när några lärare på Lysingskolan introducerade Workwiki, en plats på nätet där man kan skriva och läsa om olika företag och arbetsplatser.  Frågan var hur man skulle kunna behålla wikin som ett levande redskap för eleverna. Det problemet är fortfarande lika aktuellt efter det här läsåret, men kanske har man kommit en liten bit närmare framtidens skola.

Ordet wiki lär betyda snabb på hawaiianska, men arbetet med en wiki i skolan handlar till stor del om tålamod och att arbeta på lång sikt. Många känner till Wikipedia och egentligen är alla wikis uppbyggda på samma sätt. Människor formar tillsammans en kunskapsbas där alla har lika stor rätt att redigera texten. Just det faktum att man är många och arbetar tillsammans är den bästa garantin för att det som står i wikin är korrekt.

Ett lyckat projekt

En skola där man har erfarenhet av att jobba med wiki är Lysingskolan i Ödeshög. Våren 2008 drogs ett arbetslivsprojekt igång och man bestämde sig för att redovisa i den här formen. Resultatet, som kallades Workwiki, blev lyckat och intresset för arbetsformen var väckt. Flera lärare provade andra typer av wiki i undervisningen, men problemet var att det ofta bara blev en ny typ av redovisning av enskilda elevarbeten. Svensklärare Johan Fång, som använder flera olika sociala medier i undervisningen, menar att svårigheten är att få en wiki levande. Elevernas intresse dör och den kunskap som samlats används inte och ingen redigerar den för att hålla den aktuellt.
- Det blir bara en ”skolgrej”, säger han, och tycker att det ibland är svårt att veta om eleverna lär sig mer på det här viset.
Det var därför arbetet med den första wikin återupptogs under hösten 2009. Skulle det gå att väcka liv i den igen? En klass i åttan och en i nian fick under läsåret berätta om sina studiebesök och praoplatser. Förhoppningen var att Workwiki kunde bli ett användbart och aktuellt redskap för eleverna.

Johan använder gärna sociala medier i undervisningen

På Workwiki ges beskrivningar av företag och arbetsplatser. Foton läggs in och filmer med presentationer som laddats upp på YouTube bäddas in. Flera har också prövat att bädda in kartor från Google Maps och att lägga in ljudreportage. Tanken är att man först ska läsa om den arbetsplats man ska besöka, för att sedan efter besöket redigera den gamla texten och lägga till en mer personlig beskrivning av sitt eget besök eller sin prao. Wikin växer och ibland måste eleven skriva en helt ny artikel. Representanter för företagen och de offentliga arbetsplatserna ska sedan gå in på Workwiki för att läsa den aktuella artikeln och ge konstruktiv kritik till eleverna. Workwiki är skapad utifrån en färdig mall med tillhörande gratis lagringsutrymme som erbjuds av företaget Wikispaces. En av fördelarna med att arbeta med just det här verktyget är att det är uppbyggt omkring WYSIWYG, dvs What You See Is What You Get, vilket innebär att när eleven skriver och redigerar syns resultatet direkt på skärmen.

Informationskompetens saknas

En orsak till att just den här wikin fungerade relativt bra var enligt lärarna att det inte fanns någon stor risk att eleverna bara kopierade andras texter och klistrade in den i den aktuella artikeln. Det här visade sig vara ett problem i andra liknande arbeten med wikis på Lysingskolan och många gånger insåg inte ens eleverna att de gjort fel. Kunskap sågs som fakta som i sin tur lätt kunde hämtas på andra ställen på Internet och sedan lätt friseras för att passa in i artikeln. Det här stämmer också väl överens med det som författarna till Skolverkets rapport Textflytt och sökslump - informationssökning via skolbibliotek fann på de skolor som undersöktes. Det mesta av arbetet som krävde informationssökning på internet sågs som skoluppgifter som hade lite eller inget att göra med elevernas verklighet. Bakom problemet med kopiering ligger också något större, den allmänna bristen i samhället på informationskompetens. Engelska forskare som citeras i artikeln Google-generationen en myt? menar att detta är ett problem som delas av ungdomar och vuxna och som borde tas på allvar. Precis som begreppet Google-generationen är missvisande kan även uttrycket digital turist leda tankarna fel. I en artikel från konferensen med samma namn påpekas att ungdomar inte alltid vet allting om vad som händer på nätet (”Vuxna tror att vi unga har stenkoll på nätet”). Det här bekräftades även i arbetet på Lysingskolan med olika wikis. Nästan inga elever visste vad en wiki var för någonting, även om ganska många hade använt Wikipedia som källa, och de flesta var inte särskilt breda i sin användning av internet. Svenska undersökningar, t ex Unga svenskar och Internet 2009, bekräftar den här bilden. Skillnaderna i internetkompetens mellan föräldrar och ungdomar är inte så stora, barn- och ungdomar använder framför allt nätet till spel, underhållning och kommunikation, och nybörjaråldern sjunker. På nio år har åldern på de som debuterar som internetanvändare sjunkit från 13 till 4 år. Skolan har en viktig uppgift i att bredda och fördjupa elevernas användning av nätet, och det är tydligt att grunden måste läggas från de allra yngsta åren. Börjar man arbeta med t ex en wiki måste man vara beredd att lägga tid även på grundläggande frågeställningar omkring användningen av internet.

Motivation avgörande för inlärning

Brister i internetkompetens kanske kan avskräcka från att arbeta med ett publicistiskt arbetssätt i skolan, men det finns också positiva faktorer. Skolverkets rapport visar att om informationssökningen kommer ur eget intresse och egna frågor så utvecklar eleven en större förståelse och arbetet blev något mer än bara ett upprepande av fakta. Motivationen är med andra ord avgörande för inlärning och mycket pekar på att just ett publicistiskt arbetssätt kan stimulera detta. En wiki som byggs upp av elever utifrån egna erfarenheter och frågor är ett bra exempel. Undersökningen av ungas internetanvändande pekar dessutom på att de unga dominerar stort då det gäller nätets användargenererade innehåll. De är vana att lägga upp videos på nätet, ladda upp bilder, vara aktiva i sociala nätverk och blogga.

Kollaborativt lärande

Skriften Läroverktyg från KK-stiftelsen beskriver i artikeln om kollaborativt lärande mycket bra de fördelar och nackdelar som även lärarna på Lysingskolan har upptäckt vid arbetet med wikis. Det handlar om ett kollaborativt lärande där lärandet ses som en kollektiv process, vilket ingår i ett socialt och kulturellt sammanhang. I artikeln betonas att det inte räcker att införa tekniska hjälpmedel utan man måste också skapa sociala sammanhang som underlättar lärandet. Yttre faktorer som att ta till ordentligt med tid till arbetet, tänka utanför de vanliga lektionsramarna, förankra uppgiften i det omgivande samhället, att hela tiden föra en dialog med eleverna och uppmuntra till samarbete visade sig viktiga i det praktiska arbetet. Tekniken kunde naturligtvis ställa till problem ibland, men ofta gick det att lösa relativt snabbt. Det var istället själva arbetssättet som utgjorde den stora utmaningen för både lärare och elever. Färdigheter som att sålla och sortera material, berätta i bilder, skriva reportage samt själv kunna ta initiativ och planera sin tid blev viktigare än någonsin. Det var många gånger svårt, men responsens var på det hela taget positiv.
- Eleverna tycker att det är ett roligt sätt att arbeta, betonar Johan Fång. Han menar att själva det faktum att arbetet publiceras och kan läsas av flera blir en drivkraft för dem.

Samarbete ger bättre inlärning

En relativt ny studie gjord i Österrike, Opportunities of Web 2.0: Potentials of learning, bekräftar tankarna om wikin som ett bra redskap i undervisningen. Publicistiskt arbetssätt och sociala medier stöder ett kollaborativt lärande och ökar dessutom den allmänna internetkompetensen. Minst lika viktigt är att poängtera erfarenheterna från olika studier då det gäller lärarnas eget lärande. I artikeln Using a Wiki in a Community of Practice to Strengthen K-12 Education tar Geoffrey Sheehy upp wikin som ett redskap för lärarnas utbyte av erfarenheter. Den passar utmärkt för att bygga vidare på lärarnas speciella kompetens i skärningspunkten mellan teori och praktik.

Lärprocessen lättare att följa

Samarbetet i en wiki bygger på asynkront lärande, dvs medlemmarna loggar in vid olika tillfällen och bidrar till arbetet vid olika tidpunkter, medan skolans struktur till största delen bygger på motsatsen, dvs ett synkront tänkande där alla arbetar samtidigt med en uppgift. Trots detta är det enligt Johan lättare att följa arbetsprocessen i en wiki än i det traditionella, till största delen synkrona, sättet att arbeta.
- Arbetet blir mera synligt och lättare att bedöma, menar han. Samtidigt erkänner han att mycket av det gamla fanns kvar när han t e x arbetade med en författarwiki. Eleverna fick först lämna in en kladd på papper och när de sedan skrev sin egen artikel på nätet gick de sällan in och redigerade eller kompletterade det som andra skrivit. På samma sätt var det svårt att få eleverna som arbetade med Workwiki att verkligen vilja och våga ändra i den text som andra hade skrivit.

Nyfikenhet och behov får styra

Det är inte alltid lätt att veta vad som ska behållas av det gamla och vad som måste förändras. I grunden handlar diskussionen om vår syn på lärande och skola. Vad är tillfälliga trender och vad är bestående? Det är lätt att genomföra kosmetiska förändringar utan att ha tänkt igenom vad som ligger bakom. För att använda ett nutida uttryck måste skolan sträva efter en hållbar utveckling. Det här gäller naturligtvis även det kollaborativa arbetet med en wiki. I kapitlet Eget arbete eller självständigt arbete ur boken Eget arbete – en kameleont i klassrummet tar Mia-Marie Sternudd-Groth upp begreppen eget arbete och individualisering, båda under lång tid honnörsord i svensk skola. Hennes slutsatser bygger på en fallstudie med anledning av försöken med en timplanefri skola. I de skolor hon tittade på var en ämnesinriktad individualisering utifrån material och elevernas arbetshastighet det vanliga. Det här bekräftas även av andra mer praktiska exempel ur boken, t ex i kapitlet av Inger Eriksson. Båda författarna pekar istället på värdet av att elevernas nyfikenhet och behov får styra deras arbete och att kommunikation och samarbete får prägla arbetssättet. Sternudd-Groth frågar retoriskt om det inte borde finnas fokus på både process och resultat i svensk skola. I dagens skoldebatt betonas alltför ofta det senare på bekostnad av det förra. Wikin kan i sin form uppmuntra till samarbete, innehållet kan formas av eleverna och förhoppningsvis upplevas relevant och både process och resultat uppmärksammas och bedöms av läraren.

Netbooks? Vad är bara trender och vad är viktigt att bevara?

Har Workwiki en framtid?

Hur gick det då med Workwiki på Lysingskolan? Blev det den relevanta, levande kunskapsbank som lärarna hoppats? Det går inte att svara ett enkelt ja eller nej på den frågan. Små steg har i alla fall tagits under läsåret, men det handlar om en process som precis har börjat. Det kommer heller inte att stanna vid en wiki. Nya tekniska möjligheter kommer hela tiden och ingen vet hur länge just wikis är ett lämpligt arbetsredskap. Den stora frågan handlar om vilken skola vi ska ha. Visst är framtiden spännande!

Text och foto: Hans Wågbrant

Källor

• Läroverktyg - KK-stiftelsens skriftserie nr 18, 2005
• Mannerheim, Filippa - Vuxna tror att vi unga har stenkoll på nätet (artikel), Kolla källan, Skolverket http://kollakallan.skolverket.se/saker/artiklar/digitalturist/ 2010-06-02
• Paus-Hasebrink, Wijnen, Jadin - Opportunities of Web 2.0: Potentials of learning (artikel), International Journal of Media and Cultural Politics Volume 6 Number 1, 2010
• Pålsson, Stefan - Google-generationen en myt? (artikel), Kolla källan, Skolverket http://kollakallan.skolverket.se/informationssokning/artiklar/googlegenerationen/ 2010-06-02
• Sheehy, Geoffrey - The Wiki as Knowledge Repository: Using a Wiki in a Community of Practice to Strengthen K-12 Education (artikel), TechTrends, November/December 2008, Volume 52, Number 6
• Unga svenskar och Internet 2009 - World Internet Institute, 2010
• Österlind, Eva (red) - Eget arbete - en kameleont i klassrummet , Lund 2009